Ett sms om ett paket som väntar, ett mejl om en spärrad bankdosa eller ett brev som ser ut att komma från en myndighet. Nätfisket har blivit mer välgjort och svårare att skilja från riktiga meddelanden, men bedragarna använder fortfarande samma knep om och om igen.
Nätfiske, eller phishing, går ut på att lura mottagaren att klicka på en länk, lämna ut uppgifter eller logga in på en falsk sida. Målet är ofta att komma åt pengar direkt, men lika ofta att ta sig in i en dator eller mobil. Många kampanjer används för att sprida olika typer av skadliga program, som sedan kan stjäla lösenord, övervaka aktivitet eller låsa filer.
Tidigare var falska meddelanden ofta lätta att avslöja genom dålig svenska och konstiga avsändare. Idag är språket ofta korrekt, logotyperna ser äkta ut och länkarna leder till sidor som är svåra att skilja från originalet.
Paket, banker och myndigheter
Falska paketaviseringar är bland de vanligaste utskicken via sms. Meddelandet säger att ett paket inte kunde levereras, att tullavgift saknas eller att adressen behöver bekräftas. Länken leder till en sida där mottagaren ombeds betala en liten summa med kort. Beloppet är lågt för att ingen ska tveka, men det verkliga målet är kortuppgifterna.
Bankmeddelanden spelar på oro. Det kan handla om en misstänkt transaktion, ett konto som ska spärras eller en säkerhetsuppdatering som måste göras omedelbart. Ofta följs sms eller mejl upp av ett telefonsamtal där bedragaren utger sig för att vara från banken och ber mottagaren att legitimera sig med sin e-legitimation. Den som gör det kan i praktiken ge bort tillgång till sitt konto.
Utskick som ser ut att komma från myndigheter handlar ofta om skatteåterbäring, obetalda avgifter, böter eller ärenden hos polisen. Myndighetens namn och utseende ger meddelandet en känsla av allvar, och det gör att många agerar snabbt utan att kontrollera.
Nya vägar in
Bedragarna använder också chattappar, sociala medier och falska annonser. Meddelanden kan se ut att komma från en anhörig som bytt nummer och behöver hjälp med en betalning. QR-koder i mejl eller på lappar är ett annat sätt att få mottagaren till en falsk sida utan att länken syns.
Varningstecken som återkommer
Även välgjorda meddelanden har ofta samma kännetecken. Några av de vanligaste är:
- Det är bråttom, med hot om avstängning, avgifter eller rättsliga följder.
- Mottagaren ombeds klicka på en länk för att logga in, betala eller bekräfta uppgifter.
- Avsändarens adress eller länkens domän stämmer inte med den riktiga organisationen.
- Meddelandet efterfrågar kortnummer, koder eller inloggning med e-legitimation.
- Det gäller ett paket, en återbetalning eller ett ärende som mottagaren inte känner till.
Banker och myndigheter ber normalt inte om inloggningsuppgifter via sms eller mejl. Den som är osäker kan alltid gå direkt till organisationens egen app eller webbplats, eller ringa på ett nummer som hämtats från en säker källa, i stället för att använda länkar och nummer i meddelandet.
Om du redan har klickat
Det är lätt att klicka fel, och det viktiga är att agera snabbt. Vad som behöver göras beror på vad som hände efter klicket.
- Har du lämnat kortuppgifter eller loggat in med e-legitimation, kontakta banken direkt och spärra kortet eller kontot.
- Har du angett ett lösenord, byt det omedelbart, både på den aktuella tjänsten och på andra tjänster där samma lösenord används.
- Slå på tvåstegsverifiering där det går.
- Har du laddat ner en fil eller installerat en app, koppla bort enheten från nätet och kör en genomsökning med ett uppdaterat säkerhetsprogram.
- Gör en polisanmälan om pengar eller uppgifter har försvunnit, och spara meddelandet som underlag.
På en arbetsplats bör IT-avdelningen kontaktas så fort som möjligt. Ett enda klick kan ge en angripare en väg in i hela nätverket, och ju tidigare intrånget stoppas desto mindre blir skadan.
Från klick till intrång
Många nätfiskekampanjer slutar inte med en stulen kortuppgift. En bifogad fil eller en falsk uppdatering kan installera en trojan som ger angriparen fjärrstyrning av datorn. Spionprogram kan registrera tangenttryckningar och skärmbilder, och banktrojaner kan ändra innehållet i en internetbank medan användaren är inloggad. Inom företag är nätfiske en vanlig startpunkt för attacker med utpressningsprogram, där filer krypteras och en lösensumma krävs.
Därför är det god sed att hålla operativsystem, webbläsare och appar uppdaterade, att bara installera appar från officiella appbutiker och att aldrig öppna bilagor som kommer oväntat, även när avsändaren verkar bekant.